fredag 23 januari 2009

Är det så eller?


Mobbing, spelberoende, personlig konkurs, sexuella trakasserier.

Det här är de rubriker som jag tycker de senaste åren ständigt dyker upp i artiklar och reportage när det gäller vad unga gör på Internet.
I flera artiklar kan man läsa hur olika barn blir mobbade via MSN, SMS, chatsajter med mera.
Jag gjorde ett inlägg på vår wiki med referenser till två olika artiklar där just mobbing
via de elektroniska medierna tas upp och även en artikel om
hur vi kan skydda våra barn mot mobbing. Jag gjorde en sökning på google med söktexten "Vad gör unga vid datorn" och hittade följande sida. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=621974.

Här dyker det upp en aspekt på mobbing som jag inte riktig har tänkt på. Nämligen
att mobbningen skulle vara ett bevis på att nätvärlden är en social miljö.
Så här säger Patrik Hernwall, som är lektor vid institutionen för kommunikation,
teknik och design på Södertörns högskola,
"I och med att mobbningen även finns på Internet förstår vi att nätvärlden är en social miljö och inte en teknisk artefakt."

Vid sidan av artikeln finns det länkat till nya sidor om mobbing, alla med trista rubriker.
Här kommer länkarna i textformat. Jag vill bara visa rubriken inte innehållet.

• Nätmobbning
• Gromning på nätet
• Mobbning
Tidigare artiklar
• Var fjärde flicka har blivit sextrakasserad på nätet
• Barn luras lägga ut sexbilder
• Nätmobbare kommer undan


Men i mitt sökande kommer jag över denna artikel som på ett bra sätt lyfter fram att det inte bara är mobbing och annat elände som händer på nätet. http://smp.se/nyheter/uppvidinge/fick-veta-vad-ungdomar-gor-pa-natet(801237).gm. Här kan vi läsa om Johnny Lindqvist som berättar om hur ungdomar i dag använder Internet och vad de möter där. Det glädjande med denna artikel är att Johnny sätter ord på det som kan vara svårt för föräldrar att förstå. Ett lysande exempel är när han förklarar hur unga kan tillbringa timmar på olika Community. Han jämför tiden han själv hängde i centrum med att dagens unga hänger i Community.

Klart vi hänger med


Jag tog mig friheten att skruva till uppdraget från Thomas så att det bättre passar mig. Mina kontakter med lärare är begränsad för att inte säga obefintliga. Jag valde istället att beskriva hur vi på TietoEnator har börjat använda Microsoft Communicator, wikis och bloggar.

Vem bloggar mest? Helt oväntat är det en av topp cheferna inom TietoEnator som nästan varje dag skriver om nya affärer, idéer om hur man kan öka mer försäljning eller ren information om TietoEnator. Detta har smittat av sig på både tekniker och andra chefer. Numera är det vanligt att våra tekniker skriver egna bloggar och byter erfarenhet med varandra via olika bloggar.

http://www.tieto.com/blogs/blogfolder.aspx?path=31196,31199


Vi har som policy att alla användare skall använda sig av Microsoft Office Communicator. Vi använder den istället för MSN. Grundfunktionen är den samma. Istället för att skicka mail fångar man varandra på Communicatorn och avklarar vad som skall göras. Denna används flitigt av unga inom företaget.

Större projekt som skapas har numera en Wiki tillkopplat. Wikin används precis som vi gör i denna kurs. Projektledaren kan på ett enkelt sätt skapa en samlingspunkt för svar på frågor, dokument, och projektinformation. Alla projektdeltagare kan på ett ställe hitta information om hela projektet och slippa leta i oändliga katalogstrukturer på olika fileservers.

När jag arbetade på IBM skapades en nätgemenskap på Second Life. IBM valde att skapa en Ö med IBMs alla affärsområden på. Second Life används naturligtvis som en reklampelare för IBM men även som en samlingspunkt för konferens och utbildningsplats för alla anställda.

Vi fick även ett direktiv att tillbringa tid på IBMs ö för att träffa andra IBM anställda och möjliga kunder.

Varför gör då företag dessa ändringar mot gårdagens massutskick i mail där all information kom i PowerPoint bildspel. Svar, för att locka unga nya medarbetare och på deras villkor anpassa vårt sätt att förmedla information till deras.

Hur har det påverkat mig? Mot min vilja får jag erkänna att jag tycker att Wikis och bloggande är en lysande idé. Jag läser betydligt mer information idag på wikis och olika bloggar än jag gör i mass mails utskick. Affärsförslag och idéer blir enklare att ta till sig eftersom bloggar och wikis ofta innehåller mindre och enklare skriven text.

Hur viktigt är det att företagen hänger med? Jag tror länken nedan ger ett glas klart svar på det.

http://ungkommunikation.blogg.se/category/allmant.html

Här kommer ett smakprov från bloggen.

när en av studenterna har hittat en föreläsning på nätet av professorn själv och föreslår att de ska se den i stället för att lyssna på Johans förklaring.”

lördag 29 november 2008

Game On in Vegas


Vi är ett par stycken som en gång i veckan kopplar upp oss över Internet och kör lite olika spel.
Denna gång valde vi att testa Tom Clancy’s Rainbow Six: Vegas som är ett klassiskt First Person Shooter-spel.

Spelet utspelar sig år 2010 och man är medlem i en Rainbow grupp som får sina uppdrag från Rainbows kommando central. Uppdragen varierar, men det handlar huvudsakligen om att arrestera, eskortera eller leta reda på olika saker. Allt bakas in i en realistisk miljö i både Mexico och Las Vegas.

Spelet har en mängd olika Multiplayer lägen. De vi testade var Co-op Campaign och Co-op Terrorist Hunt. Skillnaden är att i Terrorist Hunt följer man ingen längre sammanhängande historia utan spelar bana för bana och eliminerar ett antal terrorister. I Co-op Campaign hänger historien samman och uppdragen varierar mer än i Terrorist Hunt.
Co-op är en förkortning av Cooperativ game play. Det vill säga att jag och mina vänner bildade ett lag mot datorns bovar.

Spelet riktar sig till alla över 16 år som vill spela ett mer realistiskt nutida spel. Med realistiskt menar jag att man i Rainbow Six dör om man blir träffad av ett skott jämfört med ett annat klassikt First Person Shooter-spel Max Payne (www.maxpayne.com) där man kan klara ett antal skott för att sedan käka lite smärtstillande och bli återställd.

Känslan i spelet är att man kliver in i den typiska hjälterollen. Du är en stor stark polis som skall rädda världen mot stygga terrorister som kidnappar och mördar. Tillsammans med dina vänner lägger du upp en plan på hur ni skall återvinna kontrollen över en belägrad stad. Känslan är bäst när man tillsammans kan klara ett uppdrag i en riktigt cool Las Vegas miljö.

Budskapet i Rainbow Six är enkelt att genomskåda. Det är samma som vi dagligen kan se och läsa om i media. Vi mot dem, precis som det alltid har varit. Först var det Ryssarna som var de stygga, idag är det terrorister. Men det är alltid de goda mot de onda.


Lärandet i spelet kan väl diskuteras, på min nivå är den mager. Men för seriösa klaner som har tydliga roller i sin grupp är lärandet på ett annat plan. I en artikel från IDG, http://www.idg.se/2.1085/1.158514 tar man upp något mycket intressant, nämligen generation x-box som kommer att bli morgondagens ledare. De unga spelar i avancerade miljöer där beslut skall fattas snabbt och grupper av människor skall informeras och få instruktioner. Det ställer även krav på att samordna alla i gruppen och få dem att jobba mot samma mål.

För alla som läser CV:s lite då och då är följande mening i artikeln en riktig tankeställare.
”Vad skulle du säga om en meritförteckning som innehöll rubriken ”dataspelserfarenhet”?”

En sak som man ofta hör när det gäller datorspel är om det är lämpligt för barn att spela spel med våldsinslag. Jag hittade två olika artiklar som behandlar hur datorspelande påverkar unga.
Den första är en avhandling som utvärderar hur barn påverkas av spelandet.
http://jobfunctions.bnet.com/abstract.aspx?docid=105825&tag=content;col1
Den andra artikeln är skriven av en aktiv spelar som ger sin syn på saken.
http://jobfunctions.bnet.com/abstract.aspx?kw=Gamer&docid=380811


Enligt min mening ger inte artiklarna några självklara svar, men rådet från en inbiten spelare är att föräldrar/vuxna bör spela igenom spelet innan de låter sina barn ta över.

tisdag 30 september 2008

Facebook, precis vad det låter som

"jag använder Facebook".
Ibland undrar jag hur man gör och vad skall vi använda facebook till?

Jag är anmäld till kursen digitala kulturer och vi har snabbt flyttat vårt forum från Lunarstorm till just Facebook.
I kursen skall vi diskutera vad barn och ungdomar gör vid datorn och på internet.

Kan det vara så att unga älskar att använda facebook till att titta på foto, kolla in vänner, spela spel eller skicka vampyrer på varandra. Eller är det så att det är äldre som faktiskt tycker det är lite coolt. Jag misstänker det sista. För man kunde läsa när Facebook började dyka upp att vissa företag fick stänga åtkomsten till Facebook för att de anställda tillbringade för mycket tid där.

Man kan väl misstänka att de som verkligen använder Facebook inte är de som vi kan kolla in foto på och bli vänner med utan stora företag som älskar att kartlägga hur och vad vi användare klickar på.

Svaren kommer väl att dyka upp under kursens gång.